Så nu är jag trött på att inte kunna blogga från mobilen längre. Stort minus till blogg.se som inte har fixat en android- app.

Ni kan följa min blogg med liknande innehåll på:


Vi ses där borta!

Jag är så nöjd med veckans träning! Varje dag har jag känt mig stark och uthållig och har haft känslan av att jag skulle kunnat träna i timmar. Jag älskar den känslan och i dag grabbada jag tag i den lite extra. Jag började med trettio minuter på crosstrainer, vilket jag brukar göra innan jag ska springa milen. men idag blev det inte bara milen utan det blev tre kilometer extra. Det kändes så bra när jag sprang att jag inte kunde slita. jag höll ett riktigt bra och jämnt tempo också!

Så nu ser jag extra mycket fram emot kvällens utgång! Tränad, duschad, skrubbad och insmord med aloe vera lotion.

Dags för en mycket sen lunch!

Åh, det är så obeskrivligt skönt med ledighet! Nu är min lilla pluggbubbla spräckt och det kändes så skönt när vårt sista seminarium innan min VFU tog slut. Det innebär att jag slipper gå upp extra tidigt för att plöja mig igenom någon bok, men det innebär framför allt att jag har tid för annat än skolan, så som mina vänner, min Erik och min Carro.

Helgen som kommer är tillägnad mina vänner. På fredag blir det en after work, som jag till en början inte skulle gå på eftersom jag och syrran skulle ha myskväll, men hon tyckte att jag skulle träffa tjejerna istället, det var snällt av henne att tänka så.
På lördag blir det enlugnare mysmiddag som vi (hoppas jag) lagar tillsammans under tiden vi pimplar lite vin. Anledningen till att jag lägger in ett "mys" framför middagen är att vi ska upp tidigt på söndagen för att spendera dagen på Taxinge Slotts julmarknad och sen heja på Jonna och Jannices hockeymatch (jag har redan nämnt det tidigare, men det kan inte skada att säga det igen).

Det kommer att bli en fantastisk helg, utan plugg!!

Nu ska jag lägga mig raklång i soffan med björnfilten över mig och ladda batterierna inför kvällen träning.

E.

Jag tycker om Stockholm. Staden är vacker och jag tycker m tempot i stan. Men människorna i stan kan ju driva mig till vansinne. Hur jobbigt är det inte att behöva dra på sig en arrogant attityd och bara bry sig om sin egen rygg. Jag har varit med om en del incidenter som har fått mig att tappa hakan över hur vuxna människor beter sig, eller snarare hur de inte beter sig.

För några år sedan när jag var på bio en söndagskväll med två vänner råkar två yngre tjejer, jag skulle tro att de var i tio och tretton år gamla ungefär, ut för ett gäng med typiska kaxiga (förmodligen jättevilsna och osäkra  tjejer i grund och botten) förortsbrudar. Orsaken till att de blev attackerade var att de hade sagt till en vakt unde bion att tjejgänget hade kastat popcorn och stört dom, de blev därmed utkastade från bion vilket är helt rätt!
Det som nu gör mig så otroligt förbannad är alla de medelåldersmänniskorna som står i biljettkön och ser på när tjejgänget går till verbal attack mot de två systrarna som varit på bio tillsammans. De vuxna människorna gör alltså ingenting! Eller, jo det gör dom. Dom ser snett på hela situationen och skruvar på sig lite besvärat.
Vi tre som hade sett samma film och var på väg att lämna biografen förstod att något var på väg att hända och gjorde det enda rätta. Vi agerade! Jag tog undan de två systrarna som var skärrade och nära till tårar medan mina två vänner försökte tala vett i de vilsna själarna som inte har något bättre för sig än att ge sig på oskyldiga.
Förstår ni vad som hade hänt om vi inte hade ingripit? För uppenbarligen så är det inte vad majoriteten våra medmänniskor gör. Jag tycker att det är tragiskt och ett bevis på stockholmares egocentriska beteende när vuxna människor beter sig så!

Sen så stöter man självklart även på det vardagliga sura bemötandet från sina medmänniskor som man faktiskt ska samspela med varje dag på väg till och från jobb, skola, i matbutiker osv. Ett mindre exempel på det var när jag ställde min kaffemugg på metrotidningarna en snabbis för att jag skulle stoppa ner något i fickan. Just då kommer det en kvinna och ska ta en tidning. Jag, så fort jag kunde, tog bort min mugg och sa: "Oj, förlåt, jag ska bara ta bort den", och så log jag lite mot henne. Tillbaka fick jag, inte ens en blick, utan ett ansikte som utstrålade bitterhet och mungipor som släpade efter i backen. Hur orkar man jämt att gå runt att störa sig på människor? Åker man kommunalt så kommer dom alltid att finnas överallt, deal with it!

Tänk om vi alla bara kunde tänka på att dra lite på mungiporna då och då, det skadar nog ingen.

E.

Jag känner en stor stor saknad efter mina vänner! Sedan den här kursen startade har jag trätt in i någon slags pluggbubbla, helt ofrivilligt. Jag har redan prioriterat bort en del läsning för att det fysiskt har varit helt omöjligt att läsa allt som ska läsas till varje dag.

Men jag har inte träffat någon av mina tjejer, som jag vanligtvis träffar ett par gånger i veckan, på säkert två veckor! Men jag försöker tänka att det bara är för nu och mina fina vänner finns kvar när jag har kämpat mig ur den här trögsvävande bubblan.

Nu är det dock inte många dagar kvar tills jag får krama några utav dom iallafall! På lördag blir det en mysig gemensam tillagning av middag med lite vinpimplande och catching up. Jag längtar mycket kan jag säga! Det bästa är att jag kommer att få vara med dom hela långa söndagen också när vi startar julsäsongen med julmarknad på Taxingeslott. Mysfaktorn kommer vara hög! Såklart så ska vi heja på The Sanrells sisters när dom kickar ass i hockey efter uppladdningen på marknaden.

Nu ska jag ta mig tid att färglägga mina naglar som har fåt sköta sig själva de senaste veckorna...

E.

Phu!!! Idag var det riktigt kämpigt ska jag säga er! Träningsvärken från dubbelpasset i måndags satt fortfarande i och utedagen i skogen gjorde även sitt. Men jag traglade mig igenom passet och kämpade som aldrig förr, tack var min envishet och åsnan Raffie inom mig, den gör jobbet när Emelie inte orkar. Så det kommer bli mycket spännande att se hur pass bra jag tar mig fram imorgon för jag känner redan hur musklerna värker. Men jag tycker om det, att ha träningsvärk i musklerna så det gör ingenting.

Att vara envis är en riktigt god egenskap när man tränar! Det är ofta som man är helt slut i kroppen men inte tillåter sig att sluta eftersom "man bara måste klara det"! Så ett tips är att plocka fram den där lilla envisheten när du tränar!
Sen så är jag lite utav en tävlingmänniska också. Jag vet inte riktigt om det är till min fördel, för i vissa fysiska tävlingar, som jag vet att jag har chans att vinna i, kan jag bli så exalterad och nervös för att inte vinna så jag blir alldeles yr och hjärtat börjar slå rätt fort. det känns inte som ett bra tecken. Men så illa är det när jag ska spela brädspel, som tur är!

Nepp, nu ska jag slå på ett avsnitt The Walking Dead, tack Heléne för tipset!! Kull att ha en serie att följa längta till om kvällarna när True Blood har uppehåll.

E.

Jag vet, namnet får en att reagera, men också att komma ihåg. Vi var nämligen på Bögs gård på vårt naturseminarium. det är ett jätterhärligt naturreservat som ligger i Sollentuna och tillhör järvafältet. Ta dig dit en fin soldag och promenera i bevarad skog och ett gäng djur. Ett fint och harmoniskt ställe som även erbjuder en del upptäcker. Som den här som vi hittade idag, till exempel:

Efter en hel dag ute i skogen känner jag mig helt slut i både kropp och knopp! Det var exkursion (typ utflykt) i kursen jag läser och det tar på en att vara ute i frisk luft hela dagen, trots att inga större fysiska ansträngningar krävdes. Nu har jag knappt någon ork att lyfta mig från soffan för att klä på mig träningskläderna och sen ta mig till gymet. Helst av allt skulle jag vilja krypa tillbaka ner under vår björnliknande filt och stanna där resten av kvällen. Men jag VET att det känns bättre när jag är framme på gymet.

Jag tänker även vara trotsig och inte läsa det som ska läsas till imorrn, för det är det enda jag har gjort när jag väl varit hemma, läst, läst och läst. Ikväll tar jag ledigt och kollar på Robinson och slappar.

Ja, träningskläder var det va....

E.

Igår var det teknikseminarium som stod på schemat. Roligare än vad jag hade förväntat mig då vi fick arbete med våra händer till skillnad från de vanliga seminariumen som bara innebär teoretisk inlärning.
Vår uppgift igår var att skapa ett träd som en liten fågel skulle kunna sitta på så högt upp som möjligt. Det missade vi dock i vår grupp (vi var inte ensamma) för vi var så ivriga att sätta igång.

Ja, jag var ju så inne i mitt plugg att jag glömde skriva igår kväll efter träningen. Men idag kan jag säga att min kropp är sådär skönt mör som den brukar vara på tisdagar efter måndagens tvåtimmarspass. Igår kände jag mig stark och det gick bra, på både Body Pumpen och Nike Get Fit.

Jag brukar dock ha lite lägre vikter på utvalda muskelgrupper på måndagarnas Body Pump eftersom jag ska orka mig igenom Get fitpassen. Och det är allt knappt att jag gör det. I slutet på träningspasset kan mina ben knappt bära mig, men det är bra, en bra känsla, för det innebär ju att jag har tränat min kropp till total utmattning! Som det ska vara med andra ord!

Den första december är det realese för Sats Power step. Jag tänkte börja köra det på tisdagskvällar och passar alltså på att ha min första gång när det är nytt program. Då är jag förhoppningsvis inte den enda som kommer se ut som ett förvirrat fån.

Mitt tips till er blir att göra detsamma! Om inte power step så något annats Sats- pass som byter program runt början på december skulle jag tro. Gör det!

E.

Det stämmer det! Jag har påbörjat en kurs som heter Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik som kräver mycket tid av mig!

Till en början tänkte jag att den här kursen kan vara riktigt rolig, lite mer praktiskt arbete och inte lika mycket teori. Fel, fel, fel! Visst kommer vi arbeta mer praktiskt, men ack så fel jag hade om teorin! Så mycket som vi ska läsa per dag i den här kursen har jag inte varit med om. Dessutom får vi, utöver de redan inplanerade tre examinationerna samt seminariumen och föreläsningar varje dag, uppgifter under kursens gång som vi någonstans i vårt pressade schema ska få tid att lösa. Det innebär för mig att jag nu går upp extra tidigt på mornarna för att plugga och dimper ner i soffan på kvällen efter träningen och fortsätter. Än så länge funkar det!
Men allt löser sig, som jag brukar säga!

Efter gårdagens NV- seminarium kom jag hem med en ny familjemedlem som jag under ett gäng veckor ska "ta hand om".

Så kommer mit liv se ut de kommande tio veckorna. Efter dagens seminarium kryper det i huvudet. Schemat är fullspäckat med seminarium och föreläsningar och ett helt gäng med böcker som ska läsas därtill.


Jag återkommer med en lite roligare uppdatering senare...

E.

Äntligen är fredagskvällen här och det är så skönt! Inte bara för att det är fredag utan för att jag dessutom är ledig hela helgen. Egentligen skulle jag träffa ett gäng sköna damer ikväll men det blev ombokat. När det bestämdes var det inte svårt att bestämma kvällens aktivitet, soffan är min!

God mat och gott vin står på menyn. Dessutom står mina egna LCHF- kex i ugnen och ska avnjutas senare ikväll med ost, direkt importerad från Frankrike!

Nacka Forum var ett riktigt trevligt ställe faktiskt. En butik som jag knappt kunde gå ifrån var Zara! Visst, jag har varit inne på Zara inne i stan många gånger men jag tycker att den butiken är så stökig och jag blir bara stressad där. Dessutom är det rörogt bland kläderna. Men i butiken i Zara kunde jag inte låta bli att plocka på mig det ena plagget efter det andra! Visserligen gick jag därifrån tomhänt på min studentplånbok inte tillåter Zarakläder.

Men jag fick med mig lite basplagg hem iallafall. En fin enkel tröja, från Bik Bok (av alla ställen, brukar aldrig handla där) att dra på sig som passar bra till både svarta och blåa jeans och en lite finare t- shirt från H&M. Kändes bra det med, basplagg behövs, så är det bara!

Det är rätt häftigt, eller vad man ska säga, hur din dagsform visar sig så tydligt under träningspasset. Jag har något mysko som härjar i min kropp, det är jag helt övertygad om, men inte så pass mycket att jag känner mig hängig. Men det där lilla som bökar runt i min hydda märktes idag under body pymppasset. Allt var så mycket jobbigare än vad det brukar vara. Det är då det gäller att lyssna på sin kropp, som jag då inte är världsmästare på. Jag gör tyvärr snarare tvärtom, men det är för att jag blir så föbannad!

Men jag måste säga att ilska är en bra egenskap när man ska träna, så ett litet tips för att öka motivationen är att tänka på något som gör dig lite förbannad så ska du se att du blir lite starkare.

E.

Idag är jag ledig från både skola och jobb. Det känns underligt när jag är så här ledig. När jag är ledig från jobbet brukar jag jämt ha massvis med skolarbete att jobba med, men eftersom jag precis har påbörjat en ny kurs så har jag inte riktigt kommit igång än eftersom vi har vårt första seminarium imorgon. Däremot skulle jag behöva beställa massor av kurslitteratur, men det nakn jag gör i eftermiddag. Nu ska jag nämligen hoppa i dagens outfit och styra kosan mot Nacka Forum med Erik.

Av någon anledning är han också ledig idag, så det var ju trevligt att vi utan någon planering lyckades tajma en ledig dag tillsammans. Och idag är det inte en helt vanlig dag, utan idag för fyra år sen blev vi tillsammans. Så se vad som händer när man inte planerar in någon "gulleviskafiravårårsdag"-dag. För när vi planerar så går det ändå åt pipsvängen. Vi tar dagen som den kommer, i Nacka Forum (på min begäran).

Jag är sugen på att hitta mer träningskläder. Tänk att det ska vara så förbaskat svårt! På de flesta träningsbyxorna är det alltid en liten söm som ska pressa sig in i låret, inte så hett va!

Wish me luck!

E.

Så, nu kommer även jag ha varma fötter i vinter. Jag tror att jag aldrig har investerat i ett par ordentliga vinterskor, men nu har jag det! Jag köpte dom som jag hittade igår, jag tänkte att det var lika bra att slå till innan de är slutsålda. Detaljerna med skinn framtill och de röda små sömmarna tycker jag gör skon lite extra fin också.

Idag blev det konditionsträning igen. Men den här gången började jag direkt på crosstrainern och körde där i en halvtimme innan jag sprang en mil. Jag tror att det är så upplägget får se ut de dagar jag kör kondition, för det känns inte lika mycket i benen när jag vänder på träningen på det viset. Så, så får det bli!

Sen så kan man ju tycka att jag behöver köpa nya löparskor, men det kommer... någon gång. På lördag ska jagiallafall kolla på lite mer träningskläder. Jag måste nästan ha en uppsättning för varje dag, jag blir nämligen så galet svettig när jag tränar! Hoppas på lite fräcka träningskläder på lördag.

E.

Igår, efter en snabb middag från Il Postino, tog jag mig hem till Jannice där det bakades scones för fullt. Tanken var egentligen att vi skulle äta middag tillsammans, men efter lite eftertanke så ändrades planerna till en riktigt mysig tekväll hemma hos Sanrells. Jannice och Jonna hade bakat scones och "snabbisbullar", dessa serverades med marlelad, färskost, te, hårdost och smör. Allt var så mysigt och så gott! Något liknande borde man göra oftare, speciellt i dessa mörka tider när humöret sjunger i takt med att det blir mörkare.

Ja, jag har ju införskaffat en riktigt varm vinterjacka. Nu är det bara fötterna som ska få sitt också. Och i år tänker jag verkligen verkligen prioritera värmen! Jag tänker inte gå en vinter till med iskuber till tår. Så jag funderar på att slå till på dessa curlingkängor från Canada Snow. Vad tycker ni?

Jag har precis slagit mig ner i soffan efter en dag som har gått iett, men på ett trevligt sätt! Eftersom det var introföreläsning på nya kursen Förskoledidaktik med inriktning naturvetenskap och teknik klockan elva ute på Universitetet var det bara att hoppa upp med tuppen och styra kosan mot gymet. Lite konditionsträning tidigt på morgonen blev det.

Efter föreläsningen lyckades jag och pappa tajma lunch tillsammans, vilket aldrig har hänt förut! Jag blev bjuden på en trevlig sushilunch. Gott var det också, det var väldigt länge sen jag åt sushi.