Antikrundan.
På mitt jobb (ICA), där jag jobbar deltid när jag pluggar, så har vi på onsdagar något som kallas Antikrundan. Det innebär att alla pensionärer får fem procents rabatt på sitt köp. Lite generöst, inte sant? Det som är knepigt är att äldre personer kan vara rätt labila. De flesta kollar igenom sitt kvitto mycket noggrant för att kolla att de har fått alla rabatter de tänkas kan få. Oftast finns det alltid något att märka på.
Här om dagen var det en man som började diskutera med mig och påpeka att han minsann inte fått rabatt på de varor som var rabatterat. Högst ödmjukt tillmötes gick jag honom och på ett mycket ödmjukt sätt förklarade jag för honom, efter räknande med miniräknare hit och dit (både av honom och mig, på hans begäran) att han har fått sin rabatt. Han gav upp och gick lite skamsen därifrån.
Och här om dagen när jag åkte en buss som var full med folk började jag min bussfärd genom att vara en god medmänniska och hjälpte en dam upp med en rullator på bussen. Inte långt därefter fick jag en känga av en tant som skulle kliva av bussen som gnällde på att vi (förstår inte varför hon sa vi, jag är en person, men hann inte påpeka det) alltid skulle stå framför dörrarna. Var ska man stå när alla som kan lämnar sina platser för de äldre, vilket är självklart och så ska man göra. Men då måste man ju få stå någonstans. Men hey, tänk på det när du åker en fullproppad buss, var du än står så stå inte framför de stora dörrarna i mitten av bussen!
Suck, jag ska aldrig bli en bitter gamling. Mina förebilder är dom äldre som springer om mig i Grimstaspåret! Jag lovar dom finns, och där kommer jag vara om mycket lång tid!!
E.
Här om dagen var det en man som började diskutera med mig och påpeka att han minsann inte fått rabatt på de varor som var rabatterat. Högst ödmjukt tillmötes gick jag honom och på ett mycket ödmjukt sätt förklarade jag för honom, efter räknande med miniräknare hit och dit (både av honom och mig, på hans begäran) att han har fått sin rabatt. Han gav upp och gick lite skamsen därifrån.
Och här om dagen när jag åkte en buss som var full med folk började jag min bussfärd genom att vara en god medmänniska och hjälpte en dam upp med en rullator på bussen. Inte långt därefter fick jag en känga av en tant som skulle kliva av bussen som gnällde på att vi (förstår inte varför hon sa vi, jag är en person, men hann inte påpeka det) alltid skulle stå framför dörrarna. Var ska man stå när alla som kan lämnar sina platser för de äldre, vilket är självklart och så ska man göra. Men då måste man ju få stå någonstans. Men hey, tänk på det när du åker en fullproppad buss, var du än står så stå inte framför de stora dörrarna i mitten av bussen!
Suck, jag ska aldrig bli en bitter gamling. Mina förebilder är dom äldre som springer om mig i Grimstaspåret! Jag lovar dom finns, och där kommer jag vara om mycket lång tid!!
E.
Kommentarer
Trackback
